sundsvall

Idag har jag (M jobbade - kom inte loss) uppvaktat brorsdotter som tar studenten. Det är något speciellt med studenten. Som student är man vanligtvis odödlig och livets alla möjligheter ligger framför en!

När jag tog studenten var det lite off med mössor och så, vilket givetvis innebär att jag inte har någon studentmössa, som t.ex. skulle kunna burits idag, som skydd mot regnet. Fast det regnade inte så mycket.

Efter skolgårdsuppvaktningen käkade vi hos bror, träffade släkten. Nu dröjer det några år till nästa student, då får vi bege oss till Stockholm, kanske Telefonplan för att uppvakta. 

Jag har svårt för Lars Vilks rondellhundspektakel. Hans engagemang känns inte äkta. Han slår neråt i sin provokation, och förefaller vilja sätta sig själv i centrum snarare än konsten/provokationen. Jag tycker att han verkar vara en narcissist, egentligen skulle han ha en fet smäll på näsan, dock inte för sin rondellhund, snarare för att han är så feg och förutsägbar i sin ickekonst!

 

Om Vilks ville provocera, skulle han t.ex. kunna kolla hur Lars Hillersberg tacklar provokationen som konstform. Hillersberg tar alltid sin utgångspunkt i underdogpersperspektivet.

 

 

Om Vilks ville provocera skulle han väl kunnat utmåla företrädare för hovet som transpeson, Reinfeldt som hyreshaj eller ärkebiskopen som smygmuslim/smygjude! Men det törs han inte! Helgonglorian skulle hamna på sniskan och han skulle inte kunna upprätthålla den självpåtagna rollen som yttrandefrihetens försvarare!

 

Att häda Muhammed, känns bara billigt, fegt och dåligt. Namnen Lars (H) lär vända sig i sin gav, när han ser eländet.